Vi skulle till farsta (8 km härifrån) och vi orkade inte riktigt ta tunnelbanan. Så därför hoppade Anders upp på sin moppe (som är lite gammal och skraltig) och på Sebbes moppe satte han, jag och pH sig. Sen drog vi iväg.
Inte helt lagligt...
Jag satt och skrek åt honom hur han skulle köra hela vägen dit. På hemvägen hade jag börjat vänja mig, lite i alla fall. Jag skrek inte, skrattade mest.
Och jag har konstaterat att Anders kör som en galning medan Sebbe är civiliserad. Påminn mig att inte åka med Anders någon gång.
Och idag var vi till farsta igen. Fast till Farsta Gymnasium, stället som jag av någon underlig anledning bestämt mig för att börja på efter sommarlovet. Där gjorde vi nationella provet i Matematik A. Det var ungefär som det vi haft på nians kurs tidigare. Och det var ju inte så svårt direkt. Vi satt i tre timmar och skrev. Sen har man kramp och behöver sockertillskott eller skrattattack. Vi satsade lite på skrattet. Torgny hittade en lapp som någon i BarnOchFritid klassen skrivit, med lekar. Här är en av de underliga lekarna. Det är den som var lättast att förstå, om man säger så.
Men jag är inte säker på om jag vill leka...
Tornet från Kosovo
Man bygger ett torn av några stenar. En är tornvakt. Resten står bakom en linje med var sin sten i handen. Det gäller att försöka kasta och slå ner tornet. Tornvaktens uppgift är att bygga upp tornet igen. Om man missar tornet måste man hämta sin sten tillbaka till bakom linjen där man kastade ifrån utan att bli kullad av tornvakten. Tornvakten får inte kulla någon när tornet är rasat. Vakten får ej heller kulla förrän de som ska hämta sina stenar har plockat upp sin sten. Kullad person blir ny vakt.
- Etta Tornvakt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar